Miriam i Kenya

Hej världen, hoppas ni haft en bra helg!

 

Igår tog jag en skön sovmorgon till 10.00 och stod redo vid gaten klockan 11.00 då jag och 7 andra blev upplockade av allas vår favorit Jonah. Han jobbar som skolans chaufför men känns mer som en liten allt-i-allo då han varit med som extracoach på alla våra fotbollsmatcher och då man alltid ser honom typ. Jonah är också pastor i en liten, liten kyrka i slumområdet Kawangware så det var till hans egna gudstjänst som han körde oss. Vi kom in och fick sätta oss på de reserverade platserna för oss längst fram. Vi började med att lyssna på predikan av en annan ung präst enda tills Jonah kom in och tog över. Han uppmärksammade oss något oerhört i sin predikan vilket var både kul och rörande. Han pratade om hans "swedish best friends" och om hur mycket han älskade oss. Oj vad vi gillar honom alltså. Sedan fick vi komma fram och presentera oss och även sjunga lite. Hahah herregud vad lustigt det kändes när vi stod längst fram, klappade händerna i takt och sjöng "Känn ingen Sorg" med Håkan Hellström samt "Hakuna Matata" med Timon och Pumba inför alla. Även om gudstjänsten i största allämnhet handlade om att "Today we shall honour our parents and our friends. But most importantly, today we shall honour God" och "If you do not appreciate God, you will be thrown into the lake of fire" och även om det hela påminde om en sekt i ett alldeles för varmt rum med plåtskjuls-väggar så var det hela en häftig upplevelse.

 

Gudstjänsten var dock också, precis som alla andra jag varit på här, oerhört lång och utdragen. Jag hade tyvärr njutit mer om det inte var så att jag satt och nästan sprängdes av kissnödighet... När den tillslut avslutades efter ett par timmar fick jag ensam följa med en vänlig kvinna på en promenad genom Kawangware på jordiga och nedsmutsade bakgator för att tillslut nå ett hål i marken där jag kunde utföra mina behov hahah... 

 

Efter vi svalkat oss med lite läsk tog Jonah med oss till en "barnhem" en bit därifrån som hans kyrka hjälper till att finansiera. Det sköts om av en eldsjäl vid namn Mary och hennes dotter. De har cirka 25 barn där som är föräldralösa, föredetta gaturbarn eller som blivit bortkörda av sina föräldrar. Lokalen består av ett par plåtskjuls-rum som kostar väldigt mycket för dem att hyra varje månad såklart. De finansierar det själva genom småjobb som de utför samt med hjälp från Jonahs kyrka - de har alltså inga andra donatorer. Vi hälsade på barnen, pratade med Mary och överlämnade majsmjöl, ris, kakor, tvättmedel och annat som vi köpt med oss.

 

Jonah i blå skjorta och slips och Mary i rosa tröjja till vänster om honom

Det är så sjukt med den här typen av saker vi gör här - nu känns det så vanligt och självklart när det egentligen är helt jädra overkligt att vi får vara med om den här sortens händelser...

 

När vi kom hem var det middag och sedan småpluggade jag under kvällen. Jag gick och la mig tidigt för att vara pigg inför den nya veckan.

 

Idag har jag varit pigg o gla' men haft en lång skolda' (notera rimmet). Vi har preppat inför engelska-nationella, studerat dikter, haft redovisningar om politiska bilder och snackat kroppsideal. Efter skolan pluggade jag med Ebba i biblioteket och fick faktiskt en del gjort. Efter middagen var det måndagsmöte och sedan dess har jag pluggat rätt ineffektivt och snackat alltmer. Nu ska jag nog sova lite - hurra för mina nya, bättre sömnvanor!

 

Här är förresten ett par bilder från yoga-kursen i lördags!