Dag 284
Hej alla ni!
Idag inledde vi den sista veckan i Kenya. Vi har haft vår sista måndag här - den sista sega måndagsmorgonen och det sista måndagsmötet. Det känns...konstigt, overkligt, panikartat, ångestfyllt och inte sant typ. Hjärnan känns smått mosig och seg och kan inte ta in att den är hemma i Sverige om 6 dagar. Folk packar flyttkartonger och vissa har redan fyllt alla väskor med kläder och grejjer men själv har jag inte ens hämtat mina väskor från förrådet. Väntar så länge det går att vänta. Självklart är jag överlycklig över att få komma hem till allting i mitt hem i Sverige också. Men detta är ändå det jobbigast uppbrottet i hela mitt liv. Innan jag flyttade hit i somras hade jag ångest över att lämna allt det trygga hemma och åka hit till något okänt. Men den här ångesten är annorlunda och starkare. Detta år får vi ju aldrig någonsin tillbaks. Har fått så många fina vänner för livet. Blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. Vi pratade om det idag - hur vi lärt känna varandra på ett så annorlunda sätt här än vanligt. Det är verkligen mer en syskonrelation än något annat. Vi vet mindre om varandras vardag och roll där hemma; vad våra syskon heter eller den exakta platsen där vi bor. Istället känner vi varandras personligheter och handlingar in i detalj; vad som gör oss glada, hur vi rör på oss när vi sover, vad vi har för pålägg på mackan eller hur våra pruttar luktar. Det känns oerhört jobbigt att behöva lämna platsen där allt detta blivit möjligt.
Korridor 11 at the moment:
Efter skolan skypade jag med mamma och Jesper och pluggade emellanåt. Efter middagen hade vi det sista måndagsmötet (ett mycket bra möte med liberala sista-tiden-regler etc.) och sedan förflyttade sig många i min klass till ett av klassrummen där vi skulle ha geografi-läxstuga. Har prov i geografi, kiswahili och franska imorgon and I'm screwed. Är så skoltrött så jag vet inte vad just nu. Men, detta är sista rycket och sedan kan jag vila under åtminstone ett par veckor.
Efter läxis bakade vi chokladbollar och nu har jag legat i flertalet timmar i Heddas säng och pratat om livet tillsammans med henne, Fanny och Majken. Vi hjälpte Hedda att måla klart hennes lejon masterpiece målning på väggen (ska fota sen!) som är sjukligt vacker.
Imorgon är det vår sista akrobatik-lektion, kommer gråta som bara den. Puss och god natt på er
Här är lite bilder från förra veckan:
skriven
"Vi vet mindre om varandras vardag och roll där hemma; vad våra syskon heter eller den exakta platsen där vi bor. Istället känner vi varandras personligheter och handlingar in i detalj; vad som gör oss glada, hur vi rör på oss när vi sover, vad vi har för pålägg på mackan eller hur våra pruttar luktar." Underbart skrivet!
/ Bengt